Frågor & Svar

Här de vanligaste frågorna som vi får från våra nuvarande medlemmar, och andra som funderar att gå med i Sveriges största fackförening för räddningstjänstpersonal.

Detta är bara början, hjälp till att fylla på med frågor.

Har du någon annan fråga som du vill ha svar på maila den till: Kansli@brandfacket.se

Under sommaren så är det ibland kort om personal, kan arbetsgivaren (AG) tvinga mig att byta arbetspass med kort varsel?

 

Detta är ett problem i många brandförsvar, dvs. att AG har för lite personal i förhållande till lagstadgad semesterledighet.
Om det passar för dig så är det upp till dig att byta pass, då utgår ingen extra ersättning.

För att AG ska kunna passbyta dig utan ersättning så måste AG meddela MINST 10 dagar innan.

Om det är mindre än 10 dagar kan AG använda sig av ”Förskjuten arbetstid”. AG ska meddela vilken form av ersättning som ska utgå, det brukar vara lite ”si och så” med det.

AG ska också meddela när du får tillbaks ditt pass inom begränsningsperioden, oftast 4 veckor. Får man inte tillbaks sitt pass inom 4 veckor kan man inte förskjuta arbetstiden.
Är det mindre än 24 timmar är det ALLTID övertid som gäller.

 

Ang. Förskjuten arbetstid så finns detta att läsa i AB 05 § 23 Förskjuten arbetstid.

Jag är en heltidsbrandman som funderar på
att gå med i Brandmännens Riksförbund och
undrar vilka möjligheter ni har att företräda mig mot arbetsgivaren då ni inte har kollektivavtal?

En facklig organisation har alltid rätt att företräda sina medlemmar genom förhandlingar
gentemot arbetsgivaren oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.
Har organisationen inte kollektivavtal behöver
inte arbetsgivaren kalla till förhandlingar eller
information vid förändringar men begär organisationen förhandlingar i frågan måste arbetsgivaren ställa upp. (Stockholm fick betala skadestånd då de inte kom till en förhandling som BRF kallade till.)
BRF har från och med årsskiftet kollektivavtal med samtliga kommuner och räddningstjänstförbund utom i Stockholm, vilket innebär att arbetsgivarna måste kalla till information och förhandlingar enligt MBL när det gäller förändringar för våra medlemmar oavsett om de är hel- eller deltidsanställda.
Vi har dock ännu inte tecknat kollektivavtal som gäller heltidarnas ersättningar och villkor.
Det avtalet har kommunal tecknat men reglerna i det avtalet gäller samtliga oavsett om man är med i något fack eller inte.

Är jag tvungen att betala för a-kassa, olycksfallförsäkring och hemförsäkring om jag blir medlem i BRF?

Nej, BRF tror på att varje enskild brandman själv kan besluta om vilka försäkringar man vill ha.

Hur stor är medlemsavgiften i BRF?

Grundavgiften är 165 kronor i månaden för heltidsbrandmän och 90 kronor för deltidsbrandmän.


Ökar avgiften om jag jobbar övertid eller får semesterersättning?

Självklart inte, alla medlemmar skall veta vad dom betalar varje månad, och med tanke på de låga lönerna inom kommunsektorn så behöver vi varje extra intjänad krona, utan att dela med sig till andra utan att få något extra för dom pengarna.

Vart går pengarna som kommer från medlemsavgiften?

Pengarna går uteslutande till central och lokal verksamhet, dvs. administrationen av medlemmarna, förhandlingar, information etc.
En del fonderas i en konfliktfond, med tanke på vissa arbetsgivares inställning till rätten att teckna kollektivavtal kan den komma att behövas.


Om jag arbetar både som deltidsbrandman och heltidsbrandman skall jag betala både 165:- och 90:-

Självklart inte, du betalar bara för heltidstjänsten, dvs. 165 kronor.

När fick BRF rätten till eget kollektivavtal?

Vi fick vårt centrala kollektivavtal1946, det gäller inte ännu för heltidsbrandmännen, men överläggningar, i vissa brandförsvar har vi dock lokala kollektivavtal för både hel och deltidsbrandmän.

Vad innebär det för mig som heltidare att BRF inte tecknar ett eget kollektivavtal för heltidsbrandmännen?

Historiskt ingenting egentligen, det centrala kollektivavtalet förhandlas om vart andra eller tredje år, under de senaste 30 åren har de motioner som skrivets och som berör brandmännens villkor inte prioriterats av kommunal, man har valt att satsa på andra grupper inom kommunal. Detta har resulterat i att brandmännen historiskt fått avstå en del av den centrala lönepotten till andra grupper inom Kommunal, dvs. det är inte arbetsgivaren som höjd lönerna för de lägst betalda inom kommunerna, Kommunal har ”tagit från de rika och gett till dom fattiga”!

 

Varför har så många inom Kommunal sektor så låga löner?

Lönernas utveckling är alltid ett resultat av hur väl de fackliga organisationerna lyckas i sina förhandlingar med arbetsgivaren.
Ibland skyller man ett dåligt förhandlingsresultat på att det inte finns så mycket pengar i den offentliga sektorn, detta är en dålig bortförklaring.
Många fackliga organisationer som organiserar kommunalt anställda, text. lärarförbunden, högre tjänstemän etc. har fått en betydligt bättre löneutveckling än Kommunals Medlemmar, och detta från samma tunna plånbok!

I många brandförsvar har löneökningen varit bättre än det som man lyckats med centralt, detta bevisar att betydelsen av bra lokala kollektivavtal är mycket bättre än vikten av de centrala, samt att när ”brandmän förhandlar för brandmän” blir det oftast ett bättre resultat än när det sköts från Stockholm centralt.
Det är detta som är BRF grundtanke, at besluten skall tas så långt ut i organisationen som möjligt, att kommunförbundet och några fackliga ”höjdare” sitter och skall bestämma över andras huvuden är sedan många år ett förlegat koncept!

Är det några risker med att vara med i ett sådant litet förbund som BRF?

Tvärt om, som litet förbund kan vi fokusera på medlemmen och bara arbeta med det som är vår ”kärnverksamhet”.
Vi sysslar inte med uthyrning av sommarhus i Italien, politisk valpropaganda, skänker pengar till LO och politiska partier etc.
Vår medlemsavgift skall gå tillbaks till ”medlemsnytta”, detta för göra det bättre för tredje man och för att utveckla svensk räddningstjänst, på det viset kan vi förbättra arbets och lönevillkoren för Sveriges Brandmän.

Jag jobbar som deltidsbrandman och under
min föregående beredskapsvecka blev jag sjuk och
var hemma halva veckan. Jag fick då betalt för halva veckan – men får man ingen sjukersättning för de resterande dagarna i veckan?

På ett heltidsjobb har man 80 procent av lönen om man är sjuk. Är det andra regler som gäller på deltidsjobb?

Reglerna är desamma oavsett anställningsform.
Efter karensdagen skall du ha 80 procent av det du skulle ha tjänat i sjuklön från arbetsgivaren.

Jag jobbar som deltidsbrandman och blev av min chef tillfrågad om jag kunde ta extra beredskap två dagar mellan 07.00 och 18.00 vilket jag kunde. Vilken  beredskapsersättning skall jag ha för detta?

Där det inte finns ett lokalt avtal som reglerar
frågan är BRF: s tolkning av avtalet att det inte
finns någon lägre ersättning än en sjundedel av
veckoersättningen. Det betyder att du skall ha
ersättning motsvarande ett dygn för var och en av
dagarna.
Arbetsgivarnas organisationer, Sveriges Kommuner
och Landsting och Pacta, har en annan uppfattning varför det kan hända att AD i slutändan får avgöra vem som har rätt.

Varför har ni ingen A-kassa?

  

A-kassan är en statlig angelägenhet, och följer samma regler oavsett vilken kassa man tillhör.
För att underlätta för staten så har man överlåtet driften till de stora fackliga organisationerna att sköta sina egna medlemmar mot viss ersättning.
Då vi är för små att ha en egen A-kassa så rekommenderar vi Alfa-kassan som är en opolitiskt A-kassa, men som har samma regler och avgifter som t.ex. Kommunals.

 

Har jag rätt till 4 veckor semester under sommaren?

Alla har i grunden rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni – augusti.
Detta kan förhandlas bort genom en försämring i de centrala kollektivavtalen, BRF som förhandlar kollektivavtalet för deltidsbrandmän har inte gjort några försämringar, avtalet för heltidsbrandmännen, som förhandlas av Kommunal, medger en sämre semesterförläggning, man har accepterat förläggning mellan maj och september.


Min arbetsgivare vill bara betala timlön när jag jobbar extra, är det rätt och måste jag då arbeta övertid?

Enligt Kommunals avtal för heltidsbrandmän är du tvungen att arbeta övertid när arbetsgivaren kräver det, du kan arbeta enbart för enbart timlön, men bara om du själv vill, vill du inte skall det utgå övertidersättning enlig avtal.
I BRF,s avtal är du inte skyldig att arbeta något mer än det ordinarie schemat, om arbetsgivaren vill att du skall arbeta mer är det upp till lokala förhandlingar om hur stor ersättningen skall vara!